Arbetsgivaren har så stort utbud, så varför ska dem välja en snubbe från Söder om jobbet ligger i Norr eller vice versa, när dem har 500-600 personer i närområdet som dem kan välja mellan. Har sett flertalet ggr svart på vitt hur många som sökt mitt jobb, där jag tänkt att det var 200, 100, eller 50 st som inte fick det jobb som jag fick, och nu är den siffran inte 50 utan 500. Om inte, försök tänka in dig i arbetsgivaren situation. Skulle du vänta på att nån bokar tåg eller flygbiljett, samt hotell, plus inte veta om personen kommer kunna få boende på orten. När du istället har nån som redan bor på orten, har boende och där det tar 15 min från bokat möte till att personen är på plats. Då ska personen i Söder ha en doktorand i ”Myrans förmåga att fortplanta sig i urban miljö” typ för ett jobb på Förskolan Antennen avdelningen Signalen där man har uteliv som nisch.
Sedan kontakten med Arbetsförmedlingen gjordes för ca 2 månader sedan så har dem sagt emot sig själv, och den ena säger ”Du måste” medans den andra säger ”Nejdå, det måste du inte”.
Det är totalt 500-600 sökande till varje jobb när det kommer till Kundtjänst(enligt arbetsgivarens uppgifter). Karin och Annsofie som jobbar på *Adam Filip lever kvar i år 1989 när dem fick sitt jobb på Adam Filip efter ha tågluffat och gått fristående kurs i Svenska med fornnordiska som inriktning, året efter gymnasiet och året innan dem fick jobbet på Adam Filip, då vemsomhelst kunde få vilket jobb somhelst. För min CV säger även det, då jag saknar direkt akademisk utbildning men har genom erfarenhet lyckats bygga en CV. Men nu söker Filippa 23 och Felix 24 år som har 3 år personalvetare tom kundtjänst jobb.
Gällande intyg mm så säger man olika saker varje gång då man pratar med Adam Filip. Första samtalet jag hade, det så kallade planeringssamtalet så var det dokument 1.124:44 som skulle komma in, och nästa gång jag ringer så säger man ”äh, sitt lugnt ner i båten. Vi tar kontakt med dig”. Nu har två månader gått och ingen kontakt har skett. Kommer hinna få ett jobb innan deras byråkrati och ambivalens har lyckats bestämma vad som gäller. Gällande att söka jobb över hela landet, så känns det korkat, detta då jag för 3 år sedan flyttade till en plats som jag trivs väldigt bra på och att då flytta igen kommer få arbetsgivare att undra varför jag flugit runt som en påtänd domherre och aldrig rotat mig. Min geografiska kunskap skulle med det snart vara bättre än Lantmäteriet, det om jag skulle flytta igen. Om det inte hade varit för vissa faktorer så hade jag nog aldrig lämnat min hemstad, detta då jag är en kille som trivs i småstäder och ett lugnt liv med nära vänner och nära geografiskt till saker. Är ingen spänningssökande vagabond, även om jag inte är rädd för nytt eller att prova nytt. Det är skillnad att gå på Pinchos och prova Cinco Caballeros Picante som består av 5 starka rätter formade som svällkroppsorgan och är väldigt poppis på möhippor, jämfört att vara en 50 årig man som vill landa geografiskt och yrkesmässigt. Så därför känns det rätt vettigt och logiskt att att bo i en lugn stadsdel och i en bostad som har lugna grannar, och jobba med ett jobb i närområdet känns lite bättre med det. Än att åka till Biltema och köpa flyttkartonger, kasta mig på ett flyg och börja åka till Ikea och köpa nya möbler som skall monteras kl 2155 på en måndag innan tystnad i huset gäller, och än bättre i en stad där jag inte känner en kotte. Och än bättre om jag har en bättre hälft, ska jag sa säga till henne ”tyvärr men du får hare som kanin sa till älgen då han blev ren efter att ha badat. Jag drar 180 mil norrut nu trots att ett företag som alla hejade på för ett år sedan nu är på väg konkurs, men där det då lät alla skall flytta dit jobben finns. Men nu får alla dem flytta söder och norrut igen. Samt tyvärr så blir det inget mer tonårshångel om du inte kan haka på, och än mer så skall jag inte dejta nåt mer för om jag träffar nån så kanske jag måste dra mitt i natten likt en Insatsstyrka för att Adam Filip säger att jobben finns på nåt annat Norr ström företaget som nu gått i konkurs”. Även om jag inte är främmande för att börja om och prova på, så vill jag inte bli 60 år och få frågan ”Så, jag ser att du flyttat runt fler ggr än en kriminell på rymmen. Vad beror det på?” och vara tvungen att svara ”pga att Annsofie född 1966 tyckte att det var bra. Sen kom AnnaKarin som var hennes kollega, som hade pratat med Roger. För dem hade alla gått ut på pinchos och ätit tillsammans innan dem gick på Malmö live för en teaterpjäs som Liam Norberg hade skrivit manus till, och där hade dem sagt att egentligen hade jag inte behövt det.”
Det tragiska är att om du vill byta karriär så tvingar Adam Filip dig att stanna kvar ”Då du har erfarenhet inom det”, jo, men om jag istället vill använda den erfarenheten för att hitta nåt bättre, och har en erfarenhet som nån skulle tycka är bra att den kom till användning. Tex, jag vill utvecklas och använda all erfarenhet som jag anskaffat under 30 år för att göra nåt bra av den tillsammans med min nya arbetsgivare. Men då menar Adam Filip att om jag jobbat på Adam Filip så skall jag bara jobba med det, men hipp halloj där damen, om du jobbat med administration, människor, psykologi, socioekonomi, och mycket annat, menar du då att det är bara det du bör jobba med. Så om jag varit tillsammans med en kvinna i 30 år och kommer på 50 år gammal att jag älskar män, så skall jag ändå fortsätta dejta och vara tillsammans med kvinnor?. Personligen hoppas jag att jobhopping blir mer accepterat i Sverige, även om jag själv är lojal och gärna stannar och vill stanna och landa på en och samma arbetsplats. Men Sverige är trea, inte bara tvåa på bollen när det kommer till arbetsmarknaden och synsätt på våra arbetsföra och blivande arbetsföra individer. Innan du går ut skolan så skall du kunna läsa, stava och förstå begrepp, och du skall premieras i det du är duktig på, för alla behöver inte veta vad Frankrikes konung hette 1725(Ludvig den 15e) eller vad en förgasare gör(värmer upp bensinen så att den blir gas som gör att trycket i blocket ökar som genererar kraft till kolv och motor). Detta så att när du kommer ut på arbetsmarknaden så är du den som har 10000 timmar lek och akademiska poäng i nåt du är duktig på. Tex hade jag inte varit lika kunnig på ledarskap, marknadsföring, rekrytering och förstå hur man bygger upp ett varumärke om det inte hade varit för att jag som 14-18 åring satt och lekte med en dator och blev ledare för 20-30st killar i Sverige, där vår grupp hade filialer i andra länder runt om i Europa och där andra grupper hade samma uppbyggnad. Learning by doing, makes things going är nåt som jag tror på. Akademiskt så hade jag kunnat sköta mig bättre, och följt mina drömmar och mål bättre. Men min lojalitet gjorde att jag valde annat, och även om många kan tycka att jag borde ha följt mina mål och drömmar så gjorde andra val att jag är där jag är nu. Och det hade jag inte varit om jag hade gjort mina andra val, så allt har sin mening. Men ett val som jag gjorde var att för 3 år sedan flytta till en lugn stadsdel, och bosätta mig på en plats jag trivs på och i en bostad som jag trivs i. Så då känns det riktigt korkat att packa ihop och flytta igen, för att sen höra på kontoret i Arjeplog när jag skall skriva in mig dag 1 ”Det hade du inte behövt, då du är aktiv och attraktiv på marknaden även i det område du flyttade ifrån”. Upplever att Adam Filip jagar statistik mer än nåt annat, och nåt annat borde vara sysselsättning åt dem som saknar det. Du söker ju inte jobb som badmästare och sen säger ”jag vill inte få mitt hår blött, så tyvärr, du får ligga kvar på 4 meter djupet”, men så är det på Adam Filip, eller så är man badmästaren som står och skriker på alla som går i ettan på Tallens F3 skola i hopp om att dem skall lära sig simma, istället för att se att Ahmed som aldrig sett en sjö förrän han flyttade som 4 åring till Sverige knappt vet vad vatten är och Johan är superduktig men just idag är trött för att mamma och pappa väckte honom sent och därför fick äta frukost i baksätet påväg till skolan, för att pappa Anders hade gruppmöte och mamma Elin hade fått tonårskänslor för Johans pappa igår så hon var extra trött imorse efter dem lekte ”Fordonstekniker” leken där kolven och cylindern har det bra tillsammans. Hoppas arbetsmarknadsdepartementet kommer se över detta, för det är så mycket som är förlegat just nu på arbetsmarknaden. Vi kommer köra i samma spår som vi alltid gjort om vi fortsätter köra i samma spår, och det är inte 1989 längre, det är 35 år senare.
Samhällsinfo förr. Dags att uppdatera om du lever i denna era.
*Adam Filip = Arbetsförmedlingen
Lämna ett svar