När jag grundar ett företag eller en organisation så har jag ett mål både med produkt och tjänst som jag kommer tillhandahålla, lika mycket som dem som jag önskar skall dela den drömmen också har. Att samhälle och människor utvecklas är bra, men det som sker på arbetsmarknaden nu är inte ok. Att man är illojal mot arbetsgivare och även kollegor, det både på ett juridiskt såväl som moraliskt sätt. För mig personligen är detta tokigt på alla plan, då jag vuxit upp med att du är lojal och vågar ha civilkurage och styrka. Och att oavsett vad så ligger min lojalitet gentemot min grupp, lika mycket som jag inte kan skada min organisation eller verksamhet för att vara lojal mot några gamla vänner från förr. Nu har jag tur som har vänner som fattar att min lojalitet är gentemot min arbetsgivare, ungefär som på det samma sätt som att man prioriterar familjen före mina vänner, nåt som riktiga vänner förstår. Att jobba med ett jobb som har sekretess och kräver hög moral, och ha kollegor som inte vågar stå emot frestelsen att tex berätta om jobbet, och än mer avslöja saker om både jobbet och kollegor som kan skada både jobbet och kollegor. Det är nåt som jag inte kan förstå, då du aktivt valt att jobba där du jobbar och blev väl informerad om detta när du sökte jobbet. Sen är detta en sak som en person som rekryterar måste ta tag i, då personen kan aldrig komma in i verksamheten och på företaget om inte nån anställt den personen. Så min fråga med det är alltså vad för moral, etik och värderingar som chef eller rekryterare har med det. Som jag skrev i ett annat inlägg, har insett att gamla chefen skulle aldrig anställa de nya kollegorna, och den nya chefen skulle aldrig anställa dem gamla kollegorna. Så med det i åtanke så säger det nånstans att moral, etik och värderingar är personligt bundna mer än till verksamhet och organisation. Så frågan är var nånstans var det nån som rekryterade nån som valde att ändra dem grundstenar som fanns i verksamheten och organisationen och gjorde om dem till sina egna. Utveckling är som sagt bra, men det är skillnad på utveckling och avveckling. Tex att vi har personer som jobbar med jobb som kräver moral och civilkurage som säljer ut sina kollegor och som inte kan säga nej. Skulle nån hota eller muta mig så skulle jag personligen direkt ta åtgärd, då det kommer bara bli värre om du går med på det att dem hotar eller mutar dig för att få det dem önskar. Vad ska man då göra om man fått en eller flera i organisationen och verksamheten som skadar med sitt beteende, många skulle säga att det är en HR fråga. Men vad kan HR göra när 5 st täcker för varandra och ger alibi?. Om jag hade en verksamhet eller var ledare i en organisation så skulle jag gå på det personliga planet, då erfarenhet har lärt mig att då moral inte fungerar så är det juridik som gäller, och då juridik inte fungerar löser man det med moral. På det personliga planet så skulle jag tex säga rakt ut och ärligt att jag vet om vad nån gör, lika mycket som om nån kommer försent eller struntar i policys så skulle jag ta dialog med dem varje gång. För som det är nu juridiskt sett så kommer man undan med mycket då lagen är tandlös, nåt som dessa damer utnyttjar. Lika mycket som att man inte vill gå igenom en rekryteringsprocess igen med allt arbete det innebär. Det är ungefär som att stanna kvar i ett dåligt förhållande för att du inte vill sälja villan och flytta ensam till en lägenhet, istället för att inse att ensam innebär mindre jobb än att vara i nåt som kallas för tvåsam.
Lämna ett svar