Finns några kollegor som jag träffat under dessa 30 år, det som utmärkt dem som bra kollegor är den balans som funnits, den båda att kunna vara en bra människa lika mycket som vara en bra yrkesutövare.
När det kommer till chefer så har dem chefer som jag värdesatt mest varit dem som likt kollegorna varit duktig på att ha en balans mellan att vara en bra individ lika mycket som en bra yrkesutövare.
Har aldrig förstått mig på dem som pratar skit om sina fd arbetsgivare, för det är lika som att prata illa om nån du haft en privat relation ”mitt ex är en och var en….”.
Klart att det finns människor som du inte kommer överens med eller där personkemin inte stämmer, men ställ dig en fråga varför du inte kom överens med den människan. Så att du kan bli bättre på relationer till andra och förmågan att ha en relation och inre dialog med dig själv, istället för att gå runt och tycka och kalla nån chef eller kollega för okvädesord.
Personligen tycker jag om att ha kontakt med kollegor och chefer även när jag inte jobbar på arbetsplatsen längre, det för att man haft så mycket gemensamt och det är roligt att följa varandras vidare utveckling. Och i det fall jag jobbat med jobb som inneburit tystnadsplikt, så har jag och chefer och kollegor haft en ömsesidig respekt för att vi inte pratar om det som skulle bryta mot tystnadsplikten, eller moraliskt vara fel för den delen.
Om du läser min CV och ser att vi jobbat på samma jobb och vi har tappat kontakten, tveka absolut inte att höra av dig. Skulle bli jätteglad att få kontakt med både nån gammal kollega och gammal chef.
Lämna ett svar