Hans och Ann-christin

Birkenstock och flanellskjorta, och lila kjol och multifärgad blus och eldläger med shaman. Det är arbetsförmedlingen. Sen att man röstar på vänster, absolut inte höger. Detta verkar vara mentalitet för dessa typer av statliga myndigheter och organ. Där man skyddar och värnar om sitt för att man vet att man är elefanterna på kyrkogården, och därför inte vill ha in nya unga talanger som kan hota deras existens. Vad skulle hända med Hans 63 och Ann-christin 60 när en ny chef på 30 år kommer in och säger att forskningen och metodiken har visat att bästa sättet att få en individ i arbete är inte att bara utgå från vad nån auktoritet sagt, utan där man ser helhetsbild och steg för steg processer. För som det är nu så är det ingen som vågar ta beslut då alla är rädd för att få skäll från chefen eller chefens chef, sagt och menat att dem som jobbar på arbetsförmedlingen är inte i en dynamisk miljö. Fick frågan på en intervju på en statlig myndighet där frågan löd ”Kommer du trivas här tror du?, då du är väldigt fast med tanke på att du haft jobb som är väldigt fria”. Min tanke var då ”Vaddå?, menar du att vi inte har rast, lunch, eller får gå på toa annat än på bestämda tider? och är nån sorts kinesisk skofabrik” lika mycket som att jag tänkte ”fan så lite du vet om mina tidigare arbeten där jag varit mer fast än ett armeringsjärn i betong” Mitt svar blev att jag såg inget hinder i det, och det gjorde jag inte heller. Detta då jag tror på att anpassa dig efter var du är och gör det bästa av situationen. Men det jag upptäckt efter att ha jobbat med människor och även nu när jag sökt jobb och varit på intervjuer, det är hur folk utgår från vad massan tycker. Att följa order, direktiv, lagstiftning och laget har varit mitt liv i 30 år, så jag har inga problem att göra det, men jag vill inte ha medarbetare som inte tänker själv heller. Som det är nu så finns det dem som inte törs ta egna initiativ, eller så skiter man fullständigt i chefen och skall vara influenser på chefens arbetstid och säger chefen nåt så är han eller hon kränkande. Och detta får mig att tänka på hur dessa individer är uppfostrade, rättare sagt vad deras föräldrar gav och inte gav dem för värderingar. Ungefär som jag ibland kan tänka på vad som försiggår i huvudet på en individ som blivit mamma och blir utbränd av att vara mamma, eller som tycker barnen är för klängande. Min pappa var en av tio barn, hans mamma blev inte utbränd. Samma sak om du tycker ditt barn är klängande, vänta då bara och se vad det att du stöter bort barnet fysiskt och känslomässigt kommer ge för konsekvenser för det barnet som vuxen. Du behöver inte vara mensa medlem eller psykolog för att fatta det. Det om du upplevt att konstant bli bortstött och inte sedd av den som du söker tröst och kärlek hos. Se till att tänka att det är 18 år som du behöver kämpa och jobba som förälder, efter det kan du vila. Lika mycket som att det är ca 40 år efter du är klar med skolan som du måste lyssna på din chef, jobba i lag, och sist men inte minst passa tider. Efter det kan du ligga på en strand och chilla och lyssna på Karibiska Hits vol. 4 och dricka din kokosdrink och ta selfies. Och gällande Ann-christin och Hans, ni måste inse att forskning.se och illvet.se är inte så illa att läsa ibland istället för senaste numret av Vänstervriden – Vi vägrar att köra höger i rondeller.  


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *