Om det är konkurrens på arbetsplatsen, är det positivt eller är det negativt för arbetsmoralen och arbetsmiljön? Finns det en risk att arbetsmoralen sänks, eller är sannolikheten större att den höjs?. Personligen skulle jag ha jobbigt och svårt för att jobba på en arbetsplats som är lik en taiwanesisk skofabrik eller japansk teknikavdelning, att man har krav på sig är självklart på en arbetsplats men att hela tiden uppleva och känna att din kollega får någon sorts lillebrors beröm för allting han gör eller hon gör, eller att du har en chef som får ett SS befäl att framstå som en förskolelärarinna när det kommer till pedagogik och värme som utstrålas. Där din chef tycker att du skall och du borde kunna och skickar otydliga signaler och är otydlig i sitt ledarskap. Har nämnt innan att det finns en liknelse mellan privata relationer och arbetsrelationer, sen får du inte bli rädd om vi blir framtida kollegor att jag kommer att sitta och studera dig och analysera dig för så är det inte fallet. Men självklart så observerar och ser man saker när man är på en arbetsplats eller ute i samhället, eller för den delen i en privat relation. Lika mycket som att inre reflektion är hälsosamt. Det tog ärligt talat några år innan jag fattade detta, men efter ett tag så såg jag ett mönster. Och mönstret var att din personliga inställning gentemot relation och människor gick ofta hand i hand med din professionella syn på anställning och relation på arbetet. Sen såklart finns det undantag, och undantagen är det ju just undantag. Men en sak som är säker är ju att om du som chef ser på dina medarbetare på samma sätt som du ser på dina barn, eller som dina föräldrar valde att se på dig och dina syskon. Så kommer du sannolikt att ta med den familjekonstellationen även till din arbetsplats, lika mycket som att du kommer att relatera till din kvinnlig och kollega och manliga kollega ungefär på det samma sätt som du relaterar till din mamma eller pappa eller din partner. Personligen har jag absolut ingen lust att komma till en arbetsplats där min chef är en individ som kommer ifrån en otrygg uppväxt eller för den delen en uppväxt där tävling har varit ett medel att uppfostra barnen. Kan inte säga att min uppväxt har varit felfri och klanderfri, lika lite som att jag kan säga att jag inte har en kortlek av relationer i mitt bagage. Men för att då återkoppla till en viktig mening i det hittills skrivit, så vill jag säga att inre reflektion är väldigt viktig. Det vill säga att jag måste låta mina och låter och oegentligheter och annat krimskrams som jag har haft med mig i min uppväxt, barndom, familjekonstellation, relation och så vidare, att det får stanna där och göra någonting nytt i stället på min arbetsplats. Du är inte på din arbetsplats för att göra dig själv till ett socialt experiment eller ändra till ett socialt experiment, du är på en arbetsplats för att producera en tjänst eller en vara som någon annan inte har kunskap eller förmåga att kunna producera. Men som de behöver få producerad för att underlätta i deras vardag. Och du är inte på en arbetsplats för att göra andra eller dig själv till ett socialt experiment, utan du är där för att någon har haft en idé om en vara eller tjänst som någon annan person behöver för att kunna underlätta deras vardag. Och bästa sättet att skapa en bra arbetsmiljö är det ju att skapa en sammanhållning och mål tillsammans. För att ta ett exempel i det privata livet, hur positivt är det om du alltid låter lillebror komma undan med allting medans storebror får skiten för allting. Eller om du har en make som aldrig kan maka sig ur soffan och laga mat utan där du istället får laga maten åt hela familjen trots att han hade MVG i hemkunskap, och det till trots att han slutar klockan 12 på dagarna och du är kl. 18. För de två sakerna går det ju att tillämpa även på en arbetsplats, fast då i omskriven form där du har vissa kollegor som aldrig tar och fixar papperet i kopiatorn eller plockar undan disken ifrån diskbänken äldre som alltid kommer klockan noll sju 59 till jobbet när ni börjar kl. 08.00 och du varit där sedan klockan 0 6 0 3 och fixat både kaffe och disken, men där du är inte får beröm eller äran för någonting utan tas för givet istället både av kollegor och chefer. Personligen bryr jag mig högaktningsfullt om jag får beröm eller inte för en sådan sak, men jag tycker personligen att det är god kutym och sunt förnuft att man inte ger en sån person som inte tänker lag och sammanhållning en löneförhöjning till exempel. Det tragiska är ju att personen som kommer kl. 0759 får lika mycket beröm och lika hög lön som den som kommer klockan 0 6 0 3, I alla fall om jag ska se till min erfarenhet där jag personligen har kommit in i god tid och gjort ovanstående saker men där mina kollegor inte bryts för speciellt mycket. Sen går det inte jag runt och är bitter nu utan har gjort dem sakerna för att jag tycker om och det ligger i min natur att göra dem, speciellt då jag varit på vissa arbetsplatser där vi alla har hjälpts åt på det sättet och det har legat i allas natur. Sen gällande papper till kopiatorn och dom sakerna, så är det ganska komiskt hur vissa personer förutsätter någonstans att det ska alltid finnas papper i kopiatorn och att du som vuxen individ absolut inte ska behöva böja dig ner en halv kvarting och plocka upp lite papper och fylla på, utan istället är det ungefär som fjortonåriga Johanna som ringer till sin pappa i panik och frågar hur man sätter på en platta för att koka makaroner, eller fjortonåriga Jonathan som hellre väljer att gå till McDonalds och käkar en cheeseburger för sin veckopeng än att be mamma och pappa om tips och råd hur man startar en mikrovågsugn men där han var för lat för att vänta 30 sekunder på att maten skulle bli varm som mamma hade lagat dagen innan och istället valde the Golden arches. Och jag tror att det finns väldigt mycket av dessa individer på arbetsplatserna, som inte vill förstå eller kan förstå att när du skrev på anställningsavtalet så valde du att lämna ditt privatliv hemma och inga i ett arbetsliv och ett arbetslag, där det inte förväntas att du skall ringa mamma när det är någonting eller att du ska uppträda och bete dig som en fjortonåring som är bortskämd. Nu kanske farbror låter väldigt grinig och fyrkantig på det sätt jag skriver detta, men är inte sagt på det sättet utan mer som en öppen analys och observation. Samma sak som när det kommer till att ge personliga förmåner till vissa anställda, för att du tycker att den personen är roligare och trevligare än någon annan i arbetslaget, så är det ju det lika fel. Det skall inte vara något lillebror storebror grej på en arbetsplats, vi är alla vuxna med någorlunda samma utbildning och därför måste på något sätt det finnas en rim och reson i hur man agerar. Inser när jag skriver detta att jag kanske låter och uppfattas som en rättshaverist och millimeter mätare/mästare, men huvudfrågan i detta inlägg var är konkurrens positivt för en arbetsplats?. Svaret är nej, därför om det finns konkurrens så kommer det att skapa olust och ovilja hos människor då man säger att jag får inte bokstavligt och litterärt betalt för det arbete som jag gör vilket skapar en brist på motivation då människor kommer att gå tillbaka till barnstadiet och inse någonstans att även där fick man inte samma beröm som sin lillebrorsa medans lillebrorsan fick väldigt mycket beröm om man bara plockade undan en tallrik medans storebror startade både tvättmaskin och diskmaskin. Samma sak så tror jag definitivt inte på att ha en chef som premierar ett sådant beteende, då det i mina ögon talar för en väldigt osäker person som också får mig att fundera på hur en sån person är som förälder. Är personen sådan som förälder att personen tycker att ett barn är jobbig om barnet säger nej eller önskar någon sorts känsla från mamman eller pappan ifråga?. Det vill säga att personen är väldigt dagen för dagen beslut betänkande, att ett barn är ett bra barn när barnet inte kräver någonting varken känslomässigt eller fysiskt. För vad händer med en sådan person som är chef när en sådan person som chef blir ifrågasatt, jo säkerligen detsamma som händer när lilla Josefin säger till mamma eller pappa att hon behöver byta trosorna för att om hon har kissat på sig och mamma och pappa har ett möte på jobbet om 15 minuter och blir därför jättestressad och lilla Josefin inser med det att nästa gång kommer hon inte säga någonting för att hon vill inte att pappa eller mamma skall bli arg. Samma sak kommer du att få medarbetare som agerar på samma sätt om du är sådan chef. Och jag som kollega och medarbetare som är på en sådan arbetsplats, vad har jag för skyldigheter?. Dina skyldigheter är att du ska lyfta dina medarbetare på alla tänkbara sätt och då menar jag inte marklyft, men på alla sätt tänkbara sätt så skall du lyfta dina kollegor och medarbetare och diverse saker som måste göras på arbetsplatsen är delade uppgifter att utföra under de timmar du spenderar på arbetsplatsen.
Lämna ett svar